Dåderö Gård ligger på norra delen av Mörkö som förbinds med fastlandet med en bro vid mitten av ön mot Hölö och en bilfärja vid Skanssundet mot Grödinge.

Trakten har en mycket gammal historia med rikt kulturhistoriskt värde som sträcker sig tillbaka till medeltiden. Två slott finns i grannskapet Hörningsholms slott och Ängsholms slott.

Dåderö Gårds huvudbyggnad är från 1700-talet med två tillbyggda flyglar från 1850-talet. Fram till 1900-talets början hade gården djurhållning och åkerjordbruk med förman, pigor och drängar. Idag tillhör åkermarkerna Hörningsholms ägor. 1855 köptes gården av kommendörkapten Carl-Johan Hierta när han skulle gå i pension. Under hela sin karriär skrev han dagboksanteckningar som finns bevarade på Kungliga biblioteket och som min far har sammanställt i en bok.

En disig och regntung senvinterdag 1967 stod jag, som liten grabb med mina föräldrar framför ett förfallet hus i flagnande gammelrosa och med spår av ett svunnet välstånd. Huset var ett litet corps de logis och låg där övergivet och hjälplöst i en igenväxt trädgård, där vildvuxna gamla fruktträd och rosenbuskar stod tätt. Huset och omgivningarna hade en vädjande charm och den gamla kulturmiljön bad för sin överlevnad.
Vi köpte huset och med köpet följde gamla bokföringsböcker, som i sig utgör kulturhistoria, daterade från 1855, det år då kommendörkapten Carl-Johan Hierta köpte egendomen. Han fortsatte sin noggranna bokföring till 1875, då han dog och den gamla sjömannen fördes till sin sista ankarplats på Ytterjärna kyrkogård. Hans dotter, fröken Hierta ärvde gården och innehade den till sin död 1924. Enligt fröken Hiertas testamente skulle gården disponeras av sin sällskapsdam, fröken Uggla, så länge denna levde och sedan tillfalla en stiftelse för äldre, bildade adelsdamer. 1945 köptes gården av ägaren till Ängsholms slott.

Det nyinköpta huset blev under mer än ett årtionde familjens fulla fritidssysselsättning för att räddas undan förgängelse. Därefter har fortsatt underhåll och renoveringar gjorts och nya byggnader har tillkommit. Mina föräldrar har gått ur tiden, jag har pensionerats och tillsammans med min fru bor vi här permanent och tar tillvara frukten från de gamla fruktträden, flera från Hiertas tid, samt bär och grönsaker från våra odlingar. Vi har också stegvis byggt upp en biodlingsverksamhet med honungsproduktion och tillhörande produkter för försäljning.

Bengt Wåhlin, augusti 2020